Fortfarande är passet i grusgropen det med högst intensitet under veckorna och i lördags gjorde vi det sista innan det går in och börjar köra 60 m-lopp. Hösten har tagit ett sådant fast grepp över Sundsvall att det nu börjar bli tuffare och tuffare att vara ute, både i form av mörker och kyla. Grusgropen är ett av de roligaste passen man gör under året, men kanske också för att man gör det under en begränsad tid. Nu börjar jag känna mig redo att köra riktiga lopp, och så på lördag så är det dags för första gången. Jag sprang en del lopp i somras så det ska nog gå bra att köra med ett mer sprintinriktat fokus nu.
I horisonten väntar lite läger, något man såklart längtar lite extra till när hösten är här på riktigt. I januari drar träningsgruppen iväg till Qatar för att höja kvaliteten på träningen lite. Qatar är inte ett land man åker så ofta till, och jag har aldrig tidigare varit i den delen av världen så det kommer att bli en ny upplevelse på många sätt. Förhoppningsvis också för träningens del.
I går hade vi besök från kommunledningen i vår hall ute i Birsta. Peder Björk, Åsa Ulander, Christer Falk och Lars-Erik Återgård kom och tittade till hur vi hade det och vad som har hänt i hallen sedan vi fick tillgång för den. Hallen i Birsta, Vintergatan kallad, är ett stort steg framåt för friidrotten i distriktet och en mycket bra lösning innan vi går in i en framtida friidrottshall. I Vintergatan kan vi träna ostört och behöver inte kompromissa för mässor, idrottscuper och gladiatorinspelningar. Det är viktigt både för yngre och äldre aktiva att de känner att de alltid har ett ställe dit de kan gå för träning och att friidrotten har en naturlig hemvist.