Två veckor av lugn väntar


I ljuvliga Aostadalen gick det fort. Undertecknad avverkade 100 m på 10,42 i tyvärr lite för stark vind, +2,2. Årets snabbaste lopp alltså, men inte årets bästa lopp. Analys av finalen visar att jag sprang de första 60 m på 6,74 sekunder och det var något jag kände i loppet. Jag fick inte på en särskilt bra start, vilket betyder att det finns mer att hämta. Mitt personliga rekord sedan inomhus är ju 6,72. Dock var tävlingen i Donnas en av de trevligaste för året. I en magnifik miljö, riktigt bra tävlingsförutsättningar och i gott sällskap trivs man mycket bra. Det blir nog en återresa dit nästa år.

I helgen som var åkte jag ner till Göteborg för att möta resten av Sverigeeliten samt några gästande norrmän och danskar på 100 m. Jag bestämde mig ganska sent att åka ner, jag hade egentligen inte tänkt åka men kunde inte låta bli när alla mina motståndare skulle dit. Dessutom har jag aldrig vunnit Världsungdomsspelen i Göteborg, så som tävlingen heter. Jag kände mig pigg för dagen och planerade att springa på ordentligt redan i försöken. Jag sprang på 10,64 i -1,3, ganska tuff motvind men ett alltigenom bra lopp. Vindarna visade sig från en mycket dålig sida på Ullevi, och i stort sett varje 100 m-lopp gick i motvind. Finalen var inget undantag. I -0,8 sprang jag på 10,59 och vann med en dryg tiondel! Riktigt kul! Jag hade återigen en ganska dålig start i finalen och kopplade inte greppet förrän ungefär halvvägs in i loppet. Toppfarten börjar dock finnas där vilket känns riktigt bra. Nu ska jag vara hemma i två veckor och träna på, bland annat på accelerationer. Jag behöver det tror jag.

Riktigt kul i Göteborg var också att Pernilla sprang årets första 400 m individuellt vilket slutade bra och hon blev tredje bästa svensk! Nu är första loppet gjort och det är bara att köra vidare! Heja dig!

Leave a Reply