Långt ifrån Lugano…


Fem dagar har gått av höstträningen och den förnekar sig inte på något sätt. Häromdagen samlades Hamstringsklubben för det första av höstens möten. I Hamstringsklubben kör vi hamstringsstyrka av olika slag. Varierande hälsosamma- och ohälsosamma övningar blandas med kvidande, skratt och smärta. När man går därifrån har man problem att lyfta underbenet ordentligt, det känns helt enkelt som om det tar emot bara. Dagen efter (igår) kände man sig lite mör och nu idag är det faktiskt ännu värre. Känns kul! 🙂 Som grädde på moset körde vi igår ett tretimmarspass som började i gymmet och slutade på badhuset. En rätt behaglig fredag med andra ord.

Om Aerobic321 är ett mytomspunnet pass är dagens än mer legendariskt, nämligen grusgropspasset. I det passet tar man en grusgrop men lämplig brant lutning och så springer man uppför den tills man är helt slut. Många tappra sprinters har knäckts i vår grusgrop och lämpligt nog ligger den så ociviliserat till att ingen kan höra dig skrika. Dagens pass är det första för i år och eftersom solen skiner och det är ganska varmt kan det bli en frisk upplevelse.

Jag återkommer efter passet!

Leave a Reply