Guldkänsla och illamående


Dock ej tillsammans. Helgens SM i Sätra i Stockholm blev en succé. Jag lyckades försvara mitt guld från förra året på min näst snabbaste tid någonsin över 60 m, 6,79. Försöken inleddes ganska lugnt för att sedan ladda på ordentligt inför finalen. Motståndet var tuffast möjliga med vinterns snabbaste man på 60 m, Tom Kling-Baptiste som förra helgen satte nytt svenskt årsbästa med 6,72, dessutom Oskar Åberg som även han förra helgen sprang snabbt med tiden 6,79. I finalloppet satte jag äntligen ihop de delar som varit svåra att kombinera för mig i vinter. En bra reaktion, med en bra accelerationsfas och en kraftfull avslutning. Jag fällde mig sedan rejält över mållinjen och tittade till vänster och fick en känsla om att jag var först. Den visade sig vara sann när sedan speakern proklamerade undertecknad som segrare på 60 m på SM. Riktigt kul och ett mål för inomhussäsongen var infriat.

Jag hade eventuellt tänkt att göra någon tävling till innan säsongen var slut men de planerna fick ändras rejält när jag igår drabbades av något som bäst beskrivs som en akut magsjuka. Helt apropå ingenting och väldigt plötsligt när jag vaknade mådde jag lite illa och innan jag visste ordet av så hängde jag över toalettstolen med våldsamma uppkastningar. Ena dagen svensk mästare i allsköns glans och uppmärksamhet, andra dagen i en mindre glamourös position hängandes över sin egen toalett. Idag har jag inte spytt något och tillochmed fått i mig lite mat så det bådar ju gott. Vi får se hur det utvecklas under morgondagen

Leave a Reply